Syfte: Utveckla en bedömningsmatris för användning vid formativ bedömning av elevens APL och elevbyggen vid utbildning på Bygg och anläggningsprogrammet. Matrisen ska tydliggöra vad som ska bedömas och i vilken nivå elevens prestationer ligger.Teori: Vid utveckling av bedömningsmatris har jag använt mig av teorier om bedömning och matrismall utarbetad av Skolverket.Metod: Intervju av tre handledare som har erfarenhet från APL verksamhet inom bygg och anläggningsprogrammet. Utifrån intervjuerna och faktainsamlingen skapar jag ett första utkast av matrisen som jag sedan använder vid bedömningssamtal med elev/handledare.Resultat: Matrisen som främst är tänkt att användas vid elevens praktiska uppgifter har fått positivt mottagande av de handledare som ingått i utvecklingsarbetet. Handledarna tyckte beskrivningarna av kunskapsnivåerna och moment i matrisen var lätta att förstå. Med matrisen som utgångspunkt utvecklades bedömningssamtalen och elevens prestation under praktiken kunde på ett strukturerat vis dokumenteras.

I kursplanerna för gymnasieskolans omvårdnadsprogram förekommer begreppet ?erfarenhet? på ett flertal ställe. Detta begrepp är inte definierat i styrdokumenten av skolverket vilket gjorde det intressant att studera närmare. Syftet med denna studie är därför  att beskriva yrkeslärares uppfattningar av kursplanernas begrepp ?erfarenhet? som ingår i gymnasieskolans omvårdnadsprogram. Omvårdnadsprogrammet förändrades under 1990-talet och praktiken ersattes av APU = Arbetsplatsförlagd utbildning.

 Syftet med studien är att undersöka rektorers och pedagogers syn på elevassistentens yrkesroll i förskola och grundskola.Genom kvalitativa intervjuer, i en kommun, har jag undersökt om elevassistentens kompetens är kopplat till elevens behov och om det ges förutsättningar för specialpedagogiskt stöd som handledning till elevassistenter. Skolan har en skyldighet och ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter i skolan. Under 1990-talet ökade antalet elevassistenter i skolan med 140 procent, räknade i hela tjänster och samtidigt ökade elevantalet med 8 procent. Förklaringen till denna dramatiska ökning kan vara att fler integrerade verksamheter där elevassistententens huvudsakliga arbetsuppgift är att arbeta med att integrera eleverna i denna. Litteraturgenomgången i mitt arbete belyser, genom tidigare forskning, att elevassistenterna får för krävande uppgifter och att det är problematiskt att den minst utbildade personalen ska tillbringa den största tiden med de mest krävande eleverna.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur skolorna lever upp till lagstiftarens krav och syften när det gäller ämnet elevens val.Elevens val omfattar 382 timmar av timplanens 6 785 timmar i grundskolan, d.v.s. 5 % av den totala undervisningstiden.Elevens val omnämns inte över huvud taget i läro- och kursplanen och enligt skollagen är syftet med elevens val att eleven ska fördjupa och bredda sina kunskaper i ett eller flera ämnen. Kraven på ämnet är att tidsutrymmet ska uppfyllas och att undervisningen, liksom all annan undervisning i skolan, ska utgå från gällande läro- och kursplan. Eleverna ska erbjudas ett allsidigt val av ämnen inom ramen för elevens val. Sett ur ett vidare perspektiv går det att finna fler syften som rör elevens stimulans, motivation och intresse.Tidigare forskning i detta ämne är mycket begränsad vilket innebär att den empiriska undersökningen får stor betydelse.

Syftet med min uppsats är att undersöka hur lärare ser på andraspråkselevers språkutveckling och vad de anser är de viktigaste faktorerna som påverkar språkinlärning. Syftet är att mot bakgrund av forskning om vilka arbetssätt som gynnar andraspråkselever, se om andraspråkslärare använder sig av de metoder forskning förespråkar. Jag har valt att intervjua två verksamma andraspråkslärare med lång erfarenhet av att undervisa andraspråkselever. Mina informanter är väl medvetna om faktorer som påverkar språkinlärning. Informanterna är väl överens med vad forskning anser påverkar inlärning av ett andraspråk samt metoder som gynnar andraspråksinlärning. Sambandet mellan elevens språkliga nivå och undervisningens innehåll och utformning påverkar elevens språkutveckling..

Undersökningen syftar till att visa andraspråkselevens språkliga kunskaper på modersmålet och på svenska språket. Arabisktalande eleven skriver två texter. Den första är på modersmålet och den andra är översatts till svenskan. Performansanalys är ett bedömningsverktyg som beskriver vad eleven kan och som inte räknar elevens fel. Performansanalys är den metoden som används för att analysera elevens texter och sedan bedöma elevens språkliga kunskaper.

Syftet med studien var att genom en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervju undersöka högstadielärares upplevelser av elevers möjlighet till att förändra deras självförmåga (SE). Samt om lärarna bedömer att de genom sitt agerande kan påverka elevers SE. Som teoretiskt ramverk har Banduras (1986) teori om självförmåga använts. Resultaten visade att eleverna kunde både stötta och sänka varandras SE. Feedbackens utformning var stor påverkansfaktor för elevers SE samt hur den förmedlades.

Vad som är en god relation till eleverna och hur det skapas via kommunikation är en kunskapsom lärare hanterar dagligen i sin yrkesroll. Vi ser ett problem i relationen kring lärare elevrelationen om vi lärare inte möter upp våra elever via IKT. Dagens ungdomar har växt upp i envärld där mobiltelefoner, datorer och internet ger ständiga möjligheter till att kommunicera.Samspel och relation är den viktigaste faktorn för att föra kunskap vidare till nästa generation,nu finns det även en ny arena för denna kunskapsöverföring och det är IKT. Vårt syfte är att sevilka erfarenheter eleverna har av olika kommunikationsformer via IKT med sina lärare. SamtElevens erfarenhet av relationen när kommunikationen via IKT sker mellan lärare elev ur ettelevperspektiv.

Syftet med detta arbete var att studera hemspråket betydelse för elevens utveckling i matematik och undersöka lärarens och elevens syn på matematiskt undervisning på modersmålet. Jag har intervjuat nio elever och fyra lärare i den mångkulturella skolan som jag jobbar i. Genom detta arbete har jag kommit fram till att studiehandledningen på modersmålet i studieverkstadsverksamheten som startades i skolan sedan 2005 är av stor betydelse för eleverna, där studiehandledningen på modersmålet gör att elevernas inlärning i både matematik och språk blir starkare.Nyckelord: modersmål, studiehandledning, andraspråkselever..

Syftet med studien var att genom en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervju undersöka högstadielärares upplevelser av elevers möjlighet till att förändra deras självförmåga (SE). Samt om lärarna bedömer att de genom sitt agerande kan påverka elevers SE. Som teoretiskt ramverk har Banduras (1986) teori om självförmåga använts. Resultaten visade att eleverna kunde både stötta och sänka varandras SE. Feedbackens utformning var stor påverkansfaktor för elevers SE samt hur den förmedlades.

Vi har utgått ifrån frågeställningarna som handlar om vilka faktorer som påverkar elevens inställning och intresse för idrottsundervisningen. Hur ämnesinnehållet påverkar elevens intresse har även belysts, vilket innehåll läraren väljer, samt hur utformning och genomförande påverkar elevens inställning. Faktorer som påverkar elevernas intresse och inställning är många, där elevinflytande, variation av innehåll och kopplingar till hur eleverna känner sig under lektionerna är viktiga delar. Begrepp som kan kopplas till elevens intresse är det sociokulturella begreppet, samt habitus. Slutsatser som kan dras är att skolan har ett stort ansvar när det gäller att lägga grunden för ett intresse för fysisk aktivitet samt stimulera till fortsatt utveckling hos eleverna..

Studiens syfte var att undersöka hur lärare ser på sambandet mellan läsförmåga och matematiksvårigheter. Aktuella rapporter visar att elevers läsförmåga har försämrats samtidigt som matematiksvårigheterna har ökat. Viss forskning pekar på ett samband mellan dessa två ämnesområden. En halvstrukturerad intervjumetod med fenomenologisk ansats användes och totalt intervjuades fyra erfarna lärare. De intervjuade hade alla mångårig erfarenhet av elevers läs- skriv- och matematikinlärning i ett brett register från förskoleklass till högskolenivå.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur läs- och skrivsvårigheter ser ut på individ- och organisationsnivå inom skolan. Det innebär att jag kommer att studera en utvald elev och dennes lärare i skolan men också föräldrarna till denna elev för att se hur de upplever elevenssvårigheter i hemmet. Syftet är också att granska TIL-metoden (Tidig Intensiv Lästräning) och ta reda på hur den metoden fungerar i praktiken samt att undersöka elevens upplevelserav metoden i skolan och i hemmet. Det metodologiska tillvägagångssättet jag valde varintervju med eleven, specialpedagogen, klassläraren samt elevens förälder för att få en tydligbild av elevens utveckling från starten under hösten i årskurs ett till mitten på vårterminen iårskurs ett. Jag valde även att observera eleven vid fyra tillfällen då eleven arbetade meddenna specifika metod i skolan och i elevens hemmiljö för att ta reda på om det skedde någon förändring i elevens läs- och skrivinlärning.

Syftet med vårt arbete var att undersöka elevers och lärares uppfattningar om betydelsen av den individuella utvecklingsplanen vad gäller elevens lärande. Vi har använt oss av kvalitativ metod, vi intervjuade fyra lärare verksamma i årskurs fem, samt två elever i lärarnas respektive klass. Vi har använt oss av kvalitativ intervjumetod då det är människors uppfattningar som vi är ute efter i vår undersökning. Från resultaten i vår studie drar slutsatsen att lärare och elever anser att de individuella utvecklingsplanerna är av betydelse för elevens lärande. Det som lärarna och eleverna i undersökningen nämnt vara av betydelse för elevens lärande är att de under det individuella utvecklingssamtalet får insikt i hur eleven förhåller sig till de uppsatta målen i styrdokumenten, samt vilka mål de ska sträva mot.

En av skolans viktigaste uppgifter är att lära alla barn att läsa. Syftet med denna studieär att belysa och analysera pedagogers utsagor och resonemang om mötet med barn somhar identifierad språkstörning. Vi vill fånga vad som uppfattas vara av betydelse för attstimulera dessa elevers läsutveckling i årskurs 1-3. För att få svar på frågeställningarnahar vi använt oss av en kvalitativ metod med ostrukturerad intervju. I studien intervjuasfem pedagoger med erfarenhet av att arbeta med elever som har språkstörning.Resultatet visar att respondenternas uppfattning om vad som är av betydelse för attkunna stimulera dessa elevers läsutveckling är relationen till eleven, möta eleven pådess nivå, flexibilitet i organisationen, mängden erfarenhet, extern hjälp och samarbetemed föräldrar.